Personlig

Storstäder och småstäder

 
OBS! Detta inlägg skrevs bara från mina tankar och jag menar absolut inget illa mot någon.
 
 
 
 
Jag är uppväxt i Täby kyrkby som ligger en bit utanför Stockholm. Vi bodde i ett villområde där det var en väldig lugn miljö och det fanns mycket skog runt omkring där vi promenerade väldigt ofta.
 
När tösen var 7 månader flyttade jag och barnens far till en mindre stad som ligger en bit utanför Örebro. Det roliga är att när folk frågar mig om vart jag kommer ifrån så kan jag inte svara Stockholm för då tror de direkt att jag är från storstan. När jag beskriver området som jag är uppväxt i blir de oftast förvånade över att det faktiskt även finns sådana miljöer strax utanför Stockholm. 
 
Under min tonårstid åkte jag ofta in till storstan för att hänga med kompisar haha. På den tiden ville jag helst bo mitt i centrala Stockholm men hamnade i Tyresö när jag träffade barnens far. Tyresö ligger några mil utanför söder om Stockholm och området som vi bodde i var också en lugn miljö nära skogen. 
 
Jag vill bo i lugna miljöer precis som jag gör just nu och det känns tryggt även för barnen. Men jag kan inte förutspå min framtid då jag inte har någon aning om hur/vart jag kommer att bo om 10 år. 
 
Tillbaka till min tonårstid.
När jag träffade nytt folk i storstan som tonåring hände det att jag fick frågan om vart jag bor? När jag svarade Täby Kyrkby sa de alltid “Jaha du är från landet” haha.
När folk frågar mig om vart jag är uppväxt i dagens läge i min omgivning får jag inte samma kommentar som i storstan. Utan de ser bara storstan framför sig som plattan, NK, Drottninggatan, Östermalmstorg med mera och fattar inte att det faktiskt finns mycket mer utanför Stockholm. Men det beror nog på att de aldrig har varit på andra platser förutom mitt i city och det kan jag förstå.
 
En typiskt fråga: Men oj har du flyttat hit från Stockholm! Vilken jättestor skillnad för dig? Då svarar jag: Nä det tycker jag inte för nu bor jag faktiskt mer centralt än vad jag gjorde utanför Stockholm. Självklart får jag konstiga blickar då men det struntar jag i för det jag säger är sant. 
 
Jag pendlar varje dag till och från jobbet genom att åka buss och då är det ibland extra intressant att lyssna på alla tonåringar när de diskuterar någonting. En gång var det någon som sa att alla stockholmare är dryga och någon trodde att alla ser ut som porslinsdockor. Haha snacka om fördomar!
 
Nu har jag bott i en mindre stad snart 10 år men ändå hör alla på min dialekt att jag inte är från Närke. Jag är varken storstadstjej eller småstadstjej utan jag är bara den jag är.
 
 

 
 
 
 //PUSS