Jag tog mig ur bubblan
För några år sedan var våren jobbig för mig.
Det var på grund av psykisk ohälsa då jag fick panikattacker när jag gick ut. Ju varmare och ljusare det blev desto mindre kläder kunde man gömma sig i. Därför blev det så jobbigt för mig.
Fick faktiskt min första panikattack under våren år 2008 när jag var ute och gick. Det var en fruktansvärd känsla som jag aldrig mer vill uppleva igen. Under hösten och vintern kunde jag gömma mig under en massa kläder och hade alltid en luva över huvudet. Gick bara ut när det var mörkt och undvek ställen där det fanns folk. Jag var helt fast i en hemsk bubbla. Då trodde jag aldrig att det var ens möjligt att ta sig ur den.
Nu efter många års hantering älskar jag ljusare och varmare tider.
Att kunna klä mig i lättare kläder, gå bland folk och bara njuta av situationen är en stor befrielse. Nu har jag kommit ur bubblan och vill aldrig mer hamna där igen!
Personer som inte har gått igenom något liknade förstår sig inte på sådana situationer. Det gjorde inte jag heller innan det hände mig. På den tiden när jag mådde som värst hade jag ingen som hade varit med om något liknade. Då fanns det ingen som jag kunde bolla med. Kändes som att jag var den mest ensammaste personen i hela världen och att ingen hade förståelse över min situation. Fick inget stöd av någon och kanske är det därför det har tagit så många år att bli mig själv igen.
Psykisk ohälsa är ett ämne som många vet för alldeles för lite av. Därför vill jag lyfta ämnet. Det här handlar inte om att jag vill klanka ner på dom som då stod mig närmast. Utan vill bara förmedla om hur viktigt det är som anhörig att ha förståelse om situationen. Ska skriva ett djupare inlägg om vad en anhörig ska tänka på till någon som lider av psykisk ohälsa. Då efter mina personliga erfarenheter. Men tar det i ett separat inlägg.
Åter angående våren!
Ser verkligen fram emot våren detta år och därför plockade jag ut några äldre bilder som togs för två eller tre år sedan? Tiden går alldeles för fort så jag har ingen koll längre känns det som. Det är iallafall några härliga tillbakablickar och speciellt bilderna på mina barn som leker i sanden.
Önskar er alla en härlig fredag och vi ses senare mina finaste!
//PUSS
♥
25 comments on “Jag tog mig ur bubblan”
Usch det lät inte roligt det, skönt att du tagit dig ur det! 🙂 Och ge oss vår nuuu tack 🙂 KRAM!
Vilket öppet och fint inlägg! Påminner mycket om ett som jag själv håller på att arbeta med. Tycker det är så starkt av dig att dela med dig och visa andra att man inte är ensam. Och att det går att må bättre!
Fy så hemskt och jag känner igen det så väl, haft panikattacker i omgångar under jobbiga tider och stress, och det önskar man ingen. Skönt att du kommit ur det nu och bra att belysa psykisk ohälsa, det pratar jag ofta om med mina medmänniskor då det är så viktigt att våga prata om. <3 Kram
Tycker det är så bra att du skriver om sånt här, just för att det är så många som har samma sorts problem <3
va jobbigt tur du tog dig ur bubblan 😉 kramar <3
Så fint och starkt att du vill dela med dig! Kramar i massor <3
Vilket fint och öppet inlägg!
Verkligen så himla starkt utav dig att dela med dig hjärtat!! Så himla ärligt och öppet! KRAM fina <3
Visst är det ett viktigt ämne att prata om, speciellt då som du skriver att folk vet som lite om det. <3
Väldigt fint och öppet du beskriver det 🙂
Så himla fint skrivet inlägg! 🙂 Som du säger så är det nog svårt att förstå om man själv inte varit där men det är så intressant att läsa, även om jag inte varit med om det. Intressant att få en större inblick och förstå mer hur det är. Så viktigt ämne att ta upp och prata om!
Skönt att du mår bättre nu <3 kram
Så grymt viktigt ämne! Kan relatera så mycket! <3 Kram
Vad skönt att det blivit bättre med åren! 🙂
Så skönt att ha du har tagit sig ur bubblan nu! Ser otroligt mycket fram emot att läsa vad man som anhörig kan göra för att hjälpa/underlätta för någon med psykisk ohälsa då jag känner mig otroligt okunnig inom ämnet! Kram
Du är så stark som berättar och delar med dig. Jag blir så glad av att läsa hur långt du kommit! Kram ?
ja tiden går alldeles för fort! man hänger inte riktigt med 🙂
ja tror som du det är inte lätt att förstå hur et är för de som inte redan vet
och Där vill man aldrig mera va
skönt det är åt massa bättre håll <3
fin lördag raringen kram
Det lät inte alls trevligt, har under halva delen av mitt liv lidit av svår extensiell ångest med djupa livsfrågor, men nu har jag börjat få distans och kan hantera det bättre. Fina bilder, önskar dig en trevlig helg. Kram.
Vad skönt att du kunde skaka av dig den obehagliga känslan och i dagens läge gilla både ljus, värme, lättare kläder men också att du kan gå ut bland folk 😀 starkt jobbat!
Det finns så mycket psykisk ohälsa i vårt samhälle idag och ändå är det få som har förståelse och vet nånting om det. Men så härligt att du mår bättre idag. Kramis
Så himla starkt av dig att dela med dig av det här! Psykisk ohälsa är verkligen ett viktigt ämne, som det är så viktigt att prata om! Tror många känner igen sig i fin text. Kram fina du!
Verkligen jobbigt när man hamnar där.. Tur att du visat dig själv och andra hur stark du är! Kram
Så skönt att det är så mycket bättre nu <3
Jag tror att det är jötte viktigt att man informerar alla i sin närvaro hur man känner sig. Många kan nog missuppfatta ens beteende. Starkt att du delar med dig och tipsar vad man bör göra. Det gäller att hitta aktiviteter/ sällskap som man känner sig bekväm med
Kram vännen??
åh skönt att du tog dig ur