Återhämtningen efter att ha gått in i väggen
Här kommer svaret på en av frågorna från frågestunden som jag valde att skriva ett separat inlägg om.
Hur återhämtade du dig efter att ha gått in i väggen?
Jag kan inte säga att jag någonsin har återhämtat mig efter att jag gick in i väggen trots att det har gått 8 år sedan allt brakade. Tyvärr är jag en aning alldeles för envis av mig att jag vägrade sjukskrivning fast jag hade egentligen behövt det.
Istället fortsatte jag att kämpa på trots mina jobbiga symptom samt personlighetsförändringen som jag fick. Jag var helt i en egen bubbla, hade ingen koncentration, var jätte deprimerad, hade ångest, jag var konstant yr och ibland kändes det som att jag skulle svimma. Det värsta var att jag inte klarade att gå och handla samt andra sociala sammanhang.
Allt gjorde att jag kände mig totalt värdelös och försökte förmodligen bevisa det genom att kämpa på ändå. I den värsta perioden hade jag även självmordstankar då jag trodde att barnen skulle ha ett mycket bättre liv utan mig. Men tack vare min mammas tjat om att jag skulle börja ta medicin mot ångest blev det min räddning.
Nu har jag tagit medicin i snart 7 år men har inte kunnat minska på dem än på grund av allt som har hänt mig på senaste tiden.
Idag tål jag ingen stress alls!
Så fort det blir någon stressig situation känner jag mig yr, blir förvirrad och allt känns bara jobbigt. Men nu har jag lärt mig mina varningssignaler som kroppen säger ifrån när det blir för mycket.
Just nu har jag ingen aning om hur det kommer att bli för mig i framtiden eftersom allt går bara upp och ner hela tiden i mitt liv. Jag har fått erbjudande att söka hjälp av min chef eftersom jag bröt ihop på jobbet för inte så länge sedan. Nu handlar allt bara om min vilja då jag hoppas att jag lyfter på luren för att boka en tid hos en psykolog snart!
För något år sedan när jag bloggade hos devote började jag skriva några inlägg om min panikångest från hur allt började. Ni hittar min gamla blogg under kategorin länkar på höger sida, men när jag får lite tid över ska jag länka inläggen.
Hoppas ni blev nöjda med svaret och självkart kan jag skriva mer om min panikångest om ni önskar det?
//PUSS
♥
16 comments on “Återhämtningen efter att ha gått in i väggen”
Så bra skrivet av dig, du är så stark! Jag har inte gått in i väggen själv men varit pågränslandet, har fortfarande svårt att förstå och acceptera att det inte var en lätt period. DOCK vågar jag inte riktigt prata om det fullt ut, men SÅ bra att du delar med dig av din resa! <3 Kraaaam // Denana
Så himla stark du är! <3
starkt inlägg! massa kramar<3
Det tar tid , och det FÅR det också göra! =) Skynda långsamt. Fina du! Kram
Fortsätt kämpa! <3
hoppas du får en superfin dag! kram
Så himla stark! Fortsätt så.
Ångesten är fruktansvärd, jag har snart gått ett år utan ångestattacker men innan dess kom de dagligen och det är hemskt. Hoppas du kommer må bättre!
Inte att leka med. Ta upp luren. Det kan ju vara värt ett försök i alla fall…
???
Hoppas att du får en fin dag 🙂
Jätte bra att läsa!! Starkt av dig att våga gå ut med det tycker jag 🙂
Väldigt starkt av dig att skriva om detta! Väldigt intressant att läsa dessutom! Kram
Usch det är inge kul med ångesten, har till och från, just nu har jag svårt att åka buss det kommer och går.. Hoppas att det känns bättre och du kan hanterar de lite bättre idag.. En stor kram
Ditt hår alltsåå!! Såå fint 😀
En tröst. Du är inte ensam om det. Det är viktigt för dig att du går ut med det och erkänner. Det blir så mycket lättare då. Ta all hjälp du får. Man blir inte av med panikångest på en gång, men den avtar så småningom utan att man tänker på det. Ta vara på dig gumman 🙂
Förstår precis hur du känner/känt. Har varit med om ungefär samma sak. Ångest är det värsta som finns…..
Hoppas allt blir bättre för dig 🙂