Att bli sjuk är en del av livet, och när symtom som feber, hosta, huvudvärk eller magproblem uppstår är det viktigt att veta hur man ska agera. Ibland kan man hantera besvären själv med hjälp av receptfria läkemedel, medan andra gånger krävs professionell vård. Här går vi igenom när och hur du bör söka vård, vilka receptfria läkemedel som kan hjälpa, och vad du bör tänka på för att återhämta dig snabbare.
När ska man söka vård?
Alla sjukdomar kräver inte ett läkarbesök. I många fall kan kroppen själv bekämpa infektioner, och symtomen försvinner med tiden. Däremot finns det situationer där det är viktigt att kontakta vården:
✅ Om du har hög feber som varar mer än tre dagar.
✅ Om du har svår andningspåverkan, bröstsmärtor eller långvarig hosta.
✅ Om du upplever plötslig och svår huvudvärk eller yrsel.
✅ Om du har kraftig diarré eller kräkningar som leder till vätskebrist.
✅ Om du misstänker en allvarlig infektion, som lunginflammation eller öroninflammation.
✅ Om du har långvarig smärta som inte går över med receptfria läkemedel.
För mindre akuta besvär, som lindrig feber, mild hosta, huvudvärk eller muskelvärk, kan det räcka med egenvård och receptfria läkemedel.
I Sverige finns ett stort utbud av receptfria läkemedel på apotek och i vissa livsmedelsbutiker. De kan lindra symtom vid vanliga sjukdomar och besvär. Här är en guide till några av de vanligaste:
1. Feber och smärta
Om du har feber eller ont i kroppen finns det flera alternativ:
-
Paracetamol (t.ex. Alvedon, Panodil) – Lindrar smärta och feber men är skonsamt mot magen.
-
Ibuprofen (t.ex. Ipren, Brufen) – Har smärtlindrande, febernedsättande och antiinflammatoriska egenskaper. Kan dock vara irriterande för magen.
-
Acetylsalicylsyra (t.ex. Treo, Magnecyl) – Effektivt vid smärta men bör undvikas av personer med känslig mage eller blodförtunnande medicinering.
2. Förkylning och influensa
Förkylning och influensa orsakas av virus och kan inte botas med antibiotika, men symtomen kan lindras:
-
Halstabletter (t.ex. Strepsils, Mucoangin) – Kan lindra halsont och irritation.
-
Nässprayer (t.ex. Nezeril, Otrivin) – Hjälper vid nästäppa, men bör inte användas längre än 10 dagar i rad.
-
Slemlösande medel (t.ex. Bisolvon, Mollipect) – Kan hjälpa vid hosta med segt slem.
-
Hostdämpande medel (t.ex. Nipaxon) – Kan användas vid rethosta.
3. Magproblem
Matsmältningsproblem är vanliga och kan ofta behandlas med receptfria läkemedel:
-
Vid halsbränna: Omeprazol (Losec), Gaviscon, Novaluzid – Minskar magsyra och lindrar sura uppstötningar.
-
Vid diarré: Dimor, Loperamid – Kan användas kortvarigt för att bromsa diarré.
-
Vid förstoppning: Movicol, Laktulos – Hjälper till att mjuka upp avföringen.
4. Allergier
För personer med allergiska besvär kan antihistaminer hjälpa:
-
Cetirizin, Loratadin (Clarityn, Kestine, Zyrlex) – Minskar symtom som rinnande näsa, kliande ögon och nässelutslag.
-
Allerginässpray (Nasonex, Livostin) – Lindrar nästäppa och rinnsnuva vid allergi.
Egenvård vid sjukdom – hur återhämtar man sig snabbare?
Förutom att använda receptfria läkemedel kan du göra flera saker för att må bättre:
✔ Vila och sov tillräckligt – Kroppen återhämtar sig snabbare om du ger den tid att vila.
✔ Drick mycket vätska – Vatten, te och buljong hjälper till att hålla kroppen återfuktad och lindrar halsont.
✔ Ät näringsrik mat – Soppor, frukt och grönsaker ger kroppen vitaminer och mineraler för att bekämpa infektioner.
✔ Undvik stress – Stress kan försämra immunförsvaret och göra återhämtningen längre.
✔ Använd en luftfuktare eller ångbad – Hjälper vid nästäppa och torr hosta.
✔ Tvätta händerna ofta – Förhindrar att infektionen sprider sig vidare.
När ska man undvika receptfria läkemedel?
Även om många receptfria läkemedel är säkra att använda, finns det situationer där man bör vara försiktig:
❌ Om du har en kronisk sjukdom – Vissa läkemedel kan påverka blodtryck, blodsocker eller interagera med andra mediciner.
❌ Om du är gravid eller ammar – Vissa läkemedel är inte säkra under graviditet och amning.
❌ Om du har magproblem – Läkemedel som ibuprofen och Treo kan orsaka magsår vid långvarig användning.
❌ Om du är osäker på dosering – Ta aldrig mer än rekommenderad dos och följ alltid bipacksedeln.
Slutsats – när ska man söka vård och när räcker egenvård?
Om du har lindriga besvär som huvudvärk, lätt feber, nästäppa eller en mild förkylning kan du ofta behandla dig själv med receptfria läkemedel och egenvård. Om symtomen blir värre, inte förbättras efter några dagar eller om du får allvarliga symtom som hög feber, andningsbesvär eller långvarig smärta, bör du söka vård.
Genom att känna till vilka receptfria läkemedel som kan hjälpa och hur man sköter sin egen hälsa på bästa sätt, kan du ofta lindra sjukdomssymtom utan att behöva uppsöka vård i onödan. Samtidigt är det viktigt att vara uppmärksam på när professionell vård behövs för att undvika att en sjukdom förvärras.
Ta hand om dig och lyssna på din kropp – hälsa kommer alltid först!
