Mina barns utveckling

 
Det är tre år mellan mina barn och vi kollade aldrig upp om vad vi väntade för kön eftersom vi ville ha det lite spännande. Men jag minns att jag funderade mycket på om hur deras personligheter kommer att bli och hur dom kommer att se ut?
Blir det likheter från mig eller deras far eller blir det en blandning?
 
Som spädbarn var tösen mest lik sin far medan lilleman var lik mig men genom åren har det utvecklats till en blandning mellan oss. Många säger att tösen blir bara mer och mer lik mig medan lilleman blir lik sin far. Det är verkligen häftigt hur allt utvecklar sig och detsamma gäller deras personligheter. 
 
 
Tösen första år är helt olik om hur hon är idag. Hon föredrog bilar framför dockor, var pojkflickig, väldigt bestämd och kaxig. Idag är hon mer försiktig av sig, otroligt tjejig, mycket omtänksam, kreativ, känslosam och låter ingen köra över henne.
 
 
 
  Lilleman som som mindre var gapig, hade kort stubin, envis, mycket bestämd, ville gosa hela tiden och älskade allt som hade hjul. Idag är han fortfarande sig lik förutom att han inte vill gosa längre och tycker att det är äckligt när jag vill pussa honom. Annars är han väldigt känslig, mycket kreativ, har otroligt stark vilja, låter ingen köra över honom och kan även vara väldens mysigaste charmtroll!
 
 
Jag älskar mina barn mest i världen och dom är det bästa som har hänt mig. I framtiden blir det spännande om hur utveckligen blir för dom båda. Då syftar jag både till utseende och deras personligheter.
 
 
//PUSS
 

30 tankar om “Mina barns utveckling

  1. Hanna säger:

    Åh vilket fint inlägg! Och så fina bilder på dina fina barn <3
    Min största dröm är verkligen, förutom att bli frisk/mindre sjuk, att skaffa barn. Men det känns så oändlig, oändligt långt borta att jag nästan börjar tappa den drömmen.
    Kram och trevlig söndag <3

  2. Anonym säger:

    Härligt inlägg! Ja, det är så kul att se hur likheterna är och hur utvecklingen sker. Jag har också förändrats mycket, inte bara utseendet utan jag var otroligt kaxig och otroligt bestämd som barn/ungdom. Då jag blev äldre så har jag blivit mer försiktig, mer observant än förr och jag ryter bara till då bägaren rinner över 🙂 jag tror att barndom och kompisar osv osv, livet helt enkelt, förändrar en person 🙂
    Sv; kul att du tyckte om inlägget!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *