Det här med att må dåligt på utsidan

Ni kanske minns det här inlägget där jag skrev om att det inte alltid syns på utsidan hur man egentligen mår?
I efterhand kom jag på hur jag klädde mig samt hur jag skötte inredningen i hemmet när jag mådde som sämst för flera år sedan. Faktiskt var det en väldigt stor skillnad från då till nu och det ska jag berätta mer om för er.
 
 Vi börjar med min klädsel.
Jag ville inte synas och valde alltid mörka kläder, helst svarta och gärna kläder som satt pösigt. Oftast hade jag på mig en keps när jag gick utanför dörren för då kände jag mig mera gömd. Så fort det började bli kallare ute hade jag alltid på mig luvan till jackan och helst gick jag bara ut när det var mörkt. 
 
Min inredning.
Jag hade ingen ork och lust med inredning men hade alltid rent och fint. När det gällde färger körde jag mest på mörka färger och gardinerna skulle helst täcka hela fönstret eftersom jag inte ville ha någon insyn.
 
Under den sämsta perioden jobbade jag inom kommunen men en dag fick jag jobb på USÖ sjukhus på sjukgymnastiken och då började min hälsa sakta men säkert gå åt rätt håll. 
 
Eftersom jag började att pendla till och från jobbet om dagarna blev det mycket bättre för mig som kom bort från kommunen där jag bor. Jag trivs mycket bättre i Örebro än i lilla samhället som jag fortfarande bor i och det upptäckte jag mer och mer med tiden.
 
Nu tillbaka till min klädsel och inredning.
Då började jag att klä mig i plagg som jag trivs i då mitt modeintresse kom tillbaka. Det är mycket roligare att sätta på sig snyggare kläder när jag åkte bort för att jobba. När jag är hemmavid bryr jag mig inte om vad jag har på mig alls och då blir allt som en ond cirkel tillslut. Strax efter flyttade vi till en ljus och fin lägenhet som påminner om ett radhus och då kom även inredningsintresset tillbaka. Jag började att inreda i ljusa färger och lät bli att täcka alla fönster med gardiner.
 
Konstigt hur man ändras som person när man mår dåligt i själen och det kunde jag inte förstå mig på innan jag upplevde det själv personligen. I förra inlägget skrev jag mer om hur jag kände inombords och därför ville jag även dela med mig om hur jag var mer till ytan.
När jag och barnens far separerade i höstas dämpade jag min ångest genom inredning. Ett trivsamt hem är viktigt för mig och att fixa och dona blir som terapi för mig och eftersom jag flyttar snart igen kommer jag förmodligen att skriva väldigt mycket om just inredning. 
 
 

 
 
 
//PUSS
 
❤️
 

25 comments / Add your comment below

  1. Vilket ärligt inlägg! Och ja intressant hur det hänger ihop det ena med det andra. Kan själva relatera till klädseln bland annat. Kram!

  2. Ja vad konstigt det är och jag känner igen det där även om jag alltid har älskat mörka kläder. Bra att du ändå fått en insikt och faktiskt vet hur det var när du mådde sämre, många reflekterar inte ens över det. Kram

  3. Känner lite samma!
    Hemma kan jag gärna klä mig i mjukiskläder.
    Men jobbar man är det skönt att klä upp sig lite 🙂
    PS: Om det går att ändra till en annan färg på den här texten där man skriver sin kommentar vore det bra. Jag ser knappt vad jag skriver (om det inte är min dator det är fel på men det tror jag inte).
    Ha en fin dag!

  4. Det är väldigt härligt att du känner igen vad som fick dig att må sämre just med att du blev så van vid att inte bry dig om vad du klädde dig hemma som sedan smittade av sig till när du skulle iväg ibland. Men också att du är så ärlig mot dig själv, många vill liksom inte erkänna för sig själv och blir sedan ännu sämre på grund av det.
    sv: Ja, men vill bara verkligen att det ska fungera!
    Kram

  5. Det är väldigt härligt att du känner igen vad som fick dig att må sämre just med att du blev så van vid att inte bry dig om vad du klädde dig hemma som sedan smittade av sig till när du skulle iväg ibland. Men också att du är så ärlig mot dig själv, många vill liksom inte erkänna för sig själv och blir sedan ännu sämre på grund av det.
    sv: Ja, men vill bara verkligen att det ska fungera!
    Kram

  6. Det är väldigt härligt att du känner igen vad som fick dig att må sämre just med att du blev så van vid att inte bry dig om vad du klädde dig hemma som sedan smittade av sig till när du skulle iväg ibland. Men också att du är så ärlig mot dig själv, många vill liksom inte erkänna för sig själv och blir sedan ännu sämre på grund av det.
    sv: Ja, men vill bara verkligen att det ska fungera!
    Kram

  7. Det är väldigt härligt att du känner igen vad som fick dig att må sämre just med att du blev så van vid att inte bry dig om vad du klädde dig hemma som sedan smittade av sig till när du skulle iväg ibland. Men också att du är så ärlig mot dig själv, många vill liksom inte erkänna för sig själv och blir sedan ännu sämre på grund av det.
    sv: Ja, men vill bara verkligen att det ska fungera!
    Kram

  8. Det är väldigt härligt att du känner igen vad som fick dig att må sämre just med att du blev så van vid att inte bry dig om vad du klädde dig hemma som sedan smittade av sig till när du skulle iväg ibland. Men också att du är så ärlig mot dig själv, många vill liksom inte erkänna för sig själv och blir sedan ännu sämre på grund av det.
    sv: Ja, men vill bara verkligen att det ska fungera!
    Kram

  9. Det är väldigt härligt att du känner igen vad som fick dig att må sämre just med att du blev så van vid att inte bry dig om vad du klädde dig hemma som sedan smittade av sig till när du skulle iväg ibland. Men också att du är så ärlig mot dig själv, många vill liksom inte erkänna för sig själv och blir sedan ännu sämre på grund av det.
    sv: Ja, men vill bara verkligen att det ska fungera!
    Kram

  10. Det är väldigt härligt att du känner igen vad som fick dig att må sämre just med att du blev så van vid att inte bry dig om vad du klädde dig hemma som sedan smittade av sig till när du skulle iväg ibland. Men också att du är så ärlig mot dig själv, många vill liksom inte erkänna för sig själv och blir sedan ännu sämre på grund av det.
    sv: Ja, men vill bara verkligen att det ska fungera!
    Kram

  11. Det är väldigt härligt att du känner igen vad som fick dig att må sämre just med att du blev så van vid att inte bry dig om vad du klädde dig hemma som sedan smittade av sig till när du skulle iväg ibland. Men också att du är så ärlig mot dig själv, många vill liksom inte erkänna för sig själv och blir sedan ännu sämre på grund av det.
    sv: Ja, men vill bara verkligen att det ska fungera!
    Kram

  12. Ens mående påverkar verkligen mycket med hem, kläder och så vidare
    Tack, ja min sambo utmanar mig verkligen till göra saker med och står ut tills jag kan, då blir det så kul

  13. Känner igen mig så väl! När jag är inne i en "dålig period" med mycket ångest och så, så orkar jag inte ta hand om mig själv eller hemmet.. Jag klär mig i fula kläder för att jag orkar inte leta fram nåt, eller jag bryr mig inte ens.. Jag orkar inte sminka mig eller städa hemma.. Så ja du har rätt det kan ju synas på utsidan med, även om andra kanske inte tänker på det – just för att man ler och är trevlig! Kramar

  14. Det är oftast så. Om man mår dåligt ändras allt omkring sig, klädsel, smak och mörker uppskattas mer då tyvärr. Skönt att du mår lite bättre. Du är så fin!

  15. Väldigt bra skrivet utav dig väldigt starkt gjort utav dig
    Sv ja kommer ha på mig en kofta över ifall det blir kallt på kvällen.

  16. det är verkligen som du skriver. Märkte det själv en tid att när jag mådde dåligt även under denna tiden ( som jag haft blogg paus ) så ändrades min klädsel otroligt mycket. Det var stökigt i rummet och jag hade ingen energi att ens gå in där. Men nu är det bra och då har alltid ändrats igen. Detta är sånt man inte tänker på och inte heller andra runt om en. Därför man kan dölja så mycket hur man mår.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.